Den pensionerade grundaren sadlade om till företagets glada alltiallo

Bernhard Åkerlund, som grundade och drev Ferromek från år 1981, steg åt sidan i samband med att sonen Kim Åkerlund tog över som vd för fem år sedan. Efter närmare 40 år i familjeföretagets tjänst var det inga problem för Bernhard att ge över stafettpinnen till nästa generation.

–Att låta uppdraget gå vidare föll sig naturligt, det är ju de yngre som ska ta över och Kim har jobbat på företaget sen början på 2000-talet. Jag är nöjd så länge jag orkar och får vara med. Man vill ju se hur det går, och ännu har inte sonen klagat, konstaterar Bernhard.

Som delägare är Bernhard fortsättningsvis aktivt involverad i företaget. Kunderna i Jakobstads- och Karlebytrakten kan glädja sig åt snabb leverans av Ferromek-veteranen i egen hög person. I dagsläget är det nämligen vanligtvis Bernhard som kör ut en del av våra mer lokala leveranser och hämtar det som behövs för underhåll och produktion från våra samarbetspartners.

–Jag är väl något slags alltiallo på firman. Det är väldigt viktigt att hälsa på hos kunderna och upprätthålla goda relationer med dem. En del av dem som jag kör ut leveranser till har varit kunder hos oss ända sedan början.

Varje dag är en ny verkstadsdag – men utan tider att följa

Den nya rollen inom företaget passar den sociale Bernhard bra. Han tycker om att vara en del av Ferromek och understryker att det han gör för företaget bara är roligt. Som den erfarna företagare han är fungerar Bernhard ibland som rådgivare, och utöver leveranserna till kunderna sköter han också om en del underhåll.

–Jag är fortfarande i verkstaden så gott som varje dag, men jag följer inga tider. Jag kommer och går som jag vill. Jag tycker om att vara här och prata med arbetstagarna, säger Bernhard.

En del av våra anställda har arbetat länge på företaget, nästan ända sedan starten, och därför känner Bernhard dem väl. De flesta pratar finska och svenska, men i verkstaden finns också arbetskraft från världens alla hörn, exempelvis Bulgarien, Indien, Sverige och Turkiet. Att byta historier med dem är utmanande, eftersom Bernhards språkkunskaper sätter stopp för den verbala delen av kommunikationen.

–Jag läste ingen engelska i skolan, och det är verkligen synd att jag inte kan prata med dem, särskilt eftersom många av dem stannar länge. Jag är säker på att de har många intressanta saker att berätta.

När verkstaden inte kallar lever Bernhard stugliv

Bernhard är glad att det går bra för Ferromek, och han är stolt över sin son och hela personalen.

–Firman är välmående och våra arbetstagare trivs. Det känns bra att det är Kim som styr och ställer nu, så behöver jag inte fundera så mycket.

I somras skötte ett gäng sommararbetare Bernhards uppgifter och han tog själv en välbehövlig och lång semester på uppmaning av vd:n – för andra året i rad. Att vara långledig hörde inte till vanligheterna före pensionen. När han var yngre var han ofta så upptagen av att arbeta hårt att han knappt hann vara med sina barn.

Den två månader långa sommarsemestern tillbringade Bernhard huvudsakligen på sommarstugan där han kopplar av allra bäst.

–Jag köpte en vattenskoter, njöt ute på sjön och kom tillbaka med nya krafter.